Slutet är nära

I de senaste inläggen har jag klagat på mitt arbete. Sanningen är att det har varit tufft att gå till jobbet under flera år nu och det blir bara värre. Samtidigt har jag sparat, investerat och byggt upp en portfölj som ger mig utdelningar som täcker mina låga utgifter flera gånger om. Trots det har jag fortsatt att jobba. Varje år extra som jag genomlider på jobbet ger mig lite bättre förutsättningar och marginaler för att sluta jobba. Alltså ett klassiskt "one more year" syndrom. Det svåraste steget mot FIRE och sluta jobba verkar vara att ta steget att genomföra det. Men ibland får man lite hjälp i rätt riktning.

Företaget jag jobbar på har under de senaste åren satsat stort för att växa och bl.a. anställt massa nya personer. Nu har man fått för sig att i stället spara pengar och man löser det genom att säga upp de som tjänar mest. Eftersom de inte bara kan avskeda de som jobbat där längst så har jag och flera andra fått ett erbjudande om att bli utköpta. För mig passar det perfekt eftersom det betyder bättre villkor än om jag sagt upp mig själv. Självklart accepterade jag erbjudandet och då jag inte behöver jobba under uppsägningstiden så återstår det helt plötsligt bara lite överlämning och annat innan jag om någon vecka lämnar arbetslivet.

Jag kommer få lön i ytterligare ett år så jag kommer kunna fortsätta att spara och återinvestera utdelningarna även nästa år. Så portföljen kan fortsätta växa ytterligare ett år innan jag från och med 2028 börjar plocka ut och leva på utdelningarna.

Detta kom lite plötsligt men det känns helt rätt och jag ser verkligen fram mot ett nytt kapitel i livet.